Katten på råttan...

Mamma ska renovera köket. Det innebär att jag måste köpa två trådbackar. Det har jag gjort idag.

Hur hänger det ihop, kan man undra. Jo, så här är det:

• Mamma ska renovera köket och för att kunna göra det måste hon rensa i (tömma?) sina skåp i köket.
• Det som står i köksskåpen ska flytta ut i skänken i vardagsrummet.
• I skänken i köket står två stora serviser. Den ena ska åka till "tippen". Den andra ska få flytta hem till mig. (Jag vet inte om det blir hela eller delar av den.)
• För att jag ska få plats med servisen, måste jag göra plats i skänken som står i mitt vardagsrum.
• För att kunna göra plats i skänken, måste jag köpa två trådbackar för att göra mitt trådbackssystem i klädkammaren komplett.

Mission accomplished!

Varför dog Jack?

Barnen har tittat på Titanic större delen av eftermiddagen. När vi åt middag sade Oskar:

- Jack överlevde inte.

- Varför inte? frågade Gustav.

- När han sjönk till botten, andades han in vattnet och frös till is, berättade Oskar.

Som att svära i kyrkan

Just nu ser jag oerhört mycket fram emot måndag kväll och veckan som följer på den. Jag längtar efter TYSTNADEN!

Hur mycket jag än älskar mina barn - och det är så mycket att det inte går att beskriva i ord - och att prata med dem, lyssna på hur de funderar över nästan precis allt, så kan det ibland bli för mycket. Det blir för många:

• Mamma : varje mening inleds med det ordet och ibland slängs det in även mitt i meningen och i slutet av meningen.
• Frågor : Mamma, vad händer om en polischef, mamma, är chef för mer än en polisstation, mamma? Mamma, vad händer, mamma, om tjuven möter fyra polisbilar samtidigt, mamma?
• Pockanden på uppmärksamhet: Mamma, titta på det här. Mamma, titta här ... där ... hit ... dit...

Ska jag vara ärlig, så är det inte tystnad jag längtar efter. Jag längtar efter att få höra endast en sorts ljud i taget. Ljudet från filmen jag tittar på. Ljudet från nyheterna jag lyssnar på. Ljudet från musiken (=Mötley Crüe) på Spotify. Bara det självvalda ljudet utan att det femtioelva gånger i sekunden avbryts av annat.

Å andra sidan vet jag att på måndag om en vecka, kan jag inte komma från jobbet snabbt nog för att hämta hem mina tjattrande pojkar.

Mer än lovligt trött i mössan

Utanför mitt vardagsrumsfönster kan jag se bostadsrättsföreningens kolonilotter. De senaste veckorna har aktiviteten ökat där ute och jag har tyckt att det är jättekonstigt.

Det började med att en av grannarna i min trappuppgång var ut och luckrade upp jorden i sitt land för några veckor sedan. Jag tänkte Varför gör hon det nu, i november?

Igår tittade jag ut igen och alla kolonilotterna var så fina. Någon hade jordfräst. I ett annat land var det förberett för sådd. I ett tredje höll en granne på att peta ner frön i jorden. Återigen tänkte jag att det var en underlig tid att sätta frön i jorden - de kommer ju aldrig att överleva vintern.

Nu ikväll var jag ute på balkongen och då såg jag att det står påskliljor i full blom alldeles utanför koloniområdet. Först då förstod jag all koloniaktivitet. Det är ju vår! Inte höst!!! På våren är det högst naturligt att odlandet tar fart.

Hur mina tankar har kunnat gå som de har gjort de senaste veckorna kan jag inte begripa. Det känns som om varje vaken sekund njuter jag av vårens framfart. Ändå har jag varit så övertygad om att hösten är på väg, när jag har tittat på koloniområdet.

Helsnurrigt!

Vårskrik

Jag har för mig att det är Astrid Lindgrens Ronja som skriker in våren. Jag känner för att göra detsamma. Just nu gör årets vackraste tid sitt avstamp och det är så underbart att det bubblar inombords på ett sätt som nästan gör ont.

Igår eftermiddag, när jag var på väg in från parkeringen, såg jag att bokens knoppar sträcker på sig. Lite mer värme och så kommer de gröna bladen att vecklas ut. Diverse olika buskar har redan börjat att grönska.

Jag var inne i centrum på förmiddagen. På Bantorget är magnolians knoppar stora. Vackra, vita, med rosa inslag.

När jag klev av bussen här hemma, såg jag en stor slånbuske i full blom. Solsken, blå himmel och tusentals vita blommor. Det var ett sådant tillfälle, då jag var glad att jag bar kameran med mig.

När hände det senast...

... att jag tog mig tid att läsa, läsa och läsa för att plötsligt ha läst ut en bok morgonen efter kvällen när jag började läsa den.

Det minns jag inte. Men nu har det hänt!

Jag började läsa Sad Cypress av Agatha Christie igår kväll. Hercule Poirot har huvudrollen och det borgar för en spännande och intelligent läsupplevelse. Jag vaknade vid 5-tiden i morse och fortsatte läsa och strax efter 8:30 var boken utläst.

Det bästa är att det står ytterligare en Hercule Poirot-historia och väntar i bokhyllan...

Barnkalas på Sularpsfarmen

Oskar har varit på barnkalas i eftermiddag. Det hölls på Sularpsfarmen, som ligger mellan Lund och S Sandby. Ett riktigt roligt kalas, trots att det blåste och var lite kyligt. Det var synd att vi inte fick behålla det varma vårvädret och solskenet från igår.

Medan de kalasande barnen anlände, gavs det möjlighet att klappa och mata farmens två ponnies, Fabian och Alice. Oskar tyckte att det var både spännande och lite otäckt. Han sträckte gärna fram lite hö till hästarna med släppte det till marken, så fort någon av dem öppnade munnen. När alla var på plats var det dags för ponnyridning. Det tyckte Oskar var jätteroligt även om det innebar en stunds tålmodig väntan på sin tur.

Det roliga fortsatte med ett besök i hönshuset. Barnen fick veta att hönsen kommer in på kvällen för att sova och att de lägger sina ägg på morgonen. Alla barnen fick plocka var sitt ägg ur redena och försiktigt lägga det i en korg. Sedan fick de även klappa en av hönorna och se att den kunde flyga lite.

Så var det dags för mat. Varm korv och saft och detta följdes av ett fint fruktspett med ananas och melon. Efter maten gick vi en tipsrunda och sedan fick barnen glass från farmens glassbil. Med glassen i handen gick barnen och föräldrar ner till fårhagen för att titta på fåren och lammen. Det var mycket nyfikna och närgångna får. De omringade oss snabbt och Oskar blev lite rädd. Han tappade det sista av sin glass på marken och blev alldeles förtvivlad. Samtidigt tyckte han att fåren var söta och när det var dags att gå, ville han gärna ha stannat i fårhagen. Å andra sidan var han i detta läget väldigt redo att åka hem och det var nog tur att kalaset tog slut här.

Hur få maten att smaka "bra"?

Jo, var med och laga den själv.

Gustav ville hjälpa till att laga maten idag. På menyn stod den kulinariska rätten fiskpinnar och makaroner! Nåväl, Gustav gav sig in i detta med liv och lust. Han rörde i den kokande pastan och han passade fiskpinnarna i stekpannan medan vi pratade om matlagning.

Nu är det ju inte mig barnen ska vända sig till, om de vill lära sig att laga mat. Deras pappa är ju en suverän kock men jag kan kanske lära ut lite enklare saker.

Redan medan vi stod vid spisen funderade Gustav om maten skulle vara godare, när han hade varit med och lagat den. Det var den nog. Jag har aldrig sett honom äta så mycket förr.

I helgen vill Gustav baka en kaka själv, antingen en sockerkaka eller en kladdkaka. Det ska han naturligtvis få göra.

Vidgade matvyer

När jag kom och hämtade Oskar på förskolan idag, berättade en av hans kompisar:

- Oskar vill ha pizza med svarta oliver.

Det hade serverats oliver till lunchen. Oskar hade först inte velat smaka men sedan hade han ändrat sig och smakat en svart oliv. Det var gott och han hade ätit flera stycken, Vi pratade vidare om det vid middagen. Oskar berättade att det hade funnits både svarta oliver och gröna oliver. Gröna oliver med något i och dem hade Oskar inte smakat på.

Dagens middag var ett litet hopplock av rester från de senaste dagarna. Jag hade bearnaisesås på min tallrik, något som inget av barnen hittills varit intresserad av att ens smaka. Men idag frågade Oskar om han fick smaka på bearnaisesåsen, vilket han naturligtvis fick. Den fick tummen upp och ett stort leende. Undrar hur han ska reagera den dagen han får smaka riktig bearnaise i stället för pulvervarianten...

En bra matdag för Oskar. Två nya smaker och dessutom åt han en stor portion vid middagen.

Läsdagbok 1:a kvartalet 2015

Januari

• Silkworm av Robert Galbraith
• Boktjuven av Markus Zusak (orig. titel: The Book Thief)
• Rekviem i Villette av Ingrid Hedström
• Harry Potter och De Vises Sten av J K Rowling (orig. titel: Harry Potter and the Philosopher's Stone)

Februari

• The Murder of Robert Ackroyd av Agatha Christie
• Livlinan av Harlan Coben
• Det lilla huset i Stora skogen av Laura Ingalls Wilder (orig. titel: Little house in the big woods)

Mars

• After the funeral av Agatha Christie
• Den stora matchen av Arnaldur Indridason (orig. titel: Einvigid)
• Ring for Jeeves av P G Wodehouse

Den stora behållningen det här kvartalet var Boktjuven. En alldeles fantastisk och gripande historia med ett underbart slut. Om du inte har läst den, gör det!

Kvartalets besvikelse var Harlan Coben. Jag vet inte om det är jag som har ändrat min boksmak eller om Coben har ändrat sitt sätt att skriva - Livlinan var oläslig! För tio år sedan läste jag Cobens böcker med ganska stor behållning men den här lade jag undan, när jag var knappt halvvägs igenom.

På biblioteket letar jag efter Agatha Christies Poirot-deckare på engelska. De är en njutning att läsa, liksom P G Wodehouses böcker om Wooster och Jeeves. Språket är underbart! Wodehouse skall icke läsas på annat språk än engelska.

Julrosor

Jag försökte fotografera julrosorna hemma hos mamma idag. Det var inte lätt. De slokar med huvudet så fotograferandet fick ske i blindo, på måfå. Motljus var det också. Men jag blev nöjd!

Skelett i Tomelilla #laterblog

I måndags tog barnen mormor och jag bussen till Tomelilla för att titta på skelettet som finns på skolan, där jag arbetar. Jag har tänkt och funderat på hur jag skulle få ihop detta. Att ta med barnen en vanlig arbetsdag är inte ett alternativ precis. Påsklovet var ett bra alternativ och det visade sig vara febril aktivitet på skolan, trots att det var lov. Klassrum målades om. Containrar fylldes med skräp.

Skelettet visade sig inte bli huvudattraktionen. Gustav tittade på det men Oskar tyckte att det var lite otäckt. Båda barnen tyckte att det var roligare att få gå runt och titta på skolan och se var mamma arbetar. Och den stora behållningen var att få gå in i ett klassrum och rita på tavlan.

När skolbesöket var avklarat, gick vi till BoOhlsson i duggregnet och snålblåsten för att köpa påskägg till barnen. Sedan åt vi lunch.

Under lunchen blev jag illamående och jag vet inte hur jag lyckades "hålla mig" tills vi var hemma nästan tre timmar senare. Det här illamåendet höll i sig i flera dagar. Det var först igår jag mådde bättre igen. Inte det roligaste sättet att tillbringa påsklovet på men det har fört med sig det goda att jag har vilat och vilat och vilat.

Tidsfördriv i Skrylle #laterblog

Förra söndagen var Oskar på kalas hos en kompis från förskolan. Medan Oskar kalasade, hade Gustav och jag två timmar att "slå ihjäl" i Dalby. Vi åkte ut till Skrylle för lite lunch och en promenad.

Naturum i Skrylle är alltid värt ett besök. Gustav gillar djuren, som man kan titta på och läsa om. Han var inte helt med på noterna att gå en promenad men jag lyckades locka med honom. Jag var nyfiken på att titta på det gamla stenbrottet och dit tar det inte många minuter att gå. Väl där, tyckte även Gustav att det var roligt.

Det var brant, lerigt och halt att ta sig ner till vattensamlingen men vi hade trevligt tillsammans på vägen och mycket att prata om.

När vi hämtade Oskar, som hade haft roligt på kalaset, berättade jag för födeledagsbarnets pappor vad vi hade haft för oss. De sade att det är samma stenbrott, som man kan komma till från Måryd. Jag måste helt enkelt åka till Måryd och få detta bekräftat. Det får bli en ny utflykt längre fram i vår.

Vårdag i Malmö #laterblog

Det här blir bloggens motsvarighet till Instagrams #latergram. En vecka har gått sedan barnen och jag gjorde den här utflykten till Malmö för att hälsa på morfar. Bilen fick stanna hemma och vi tog tåget - ett Pågatåg, eftersom Oskar fortfarande vägrar att sätta foten på Öresundståg.

Det var en sådan där solig och på sätt och vis varm vårdag men med en kall vind. Morfar mötte oss på stationen vid Triangeln, där vi stannade för att köpa en födelsedagspresent till en av Oskars kompisar. Tidigare på morgonen hade Oskar för första gången sagt till mig - Mamma, du fattar ingenting! och det fick jag höra ett par gånger till medan vi var i leksaksaffären.

Sin vana trogen blev Oskar hungrig. Hemma är det där med mat inte så viktigt men är vi ute och gör något, då ska det minsann ätas. En smörgås och dricka inhandlades och vi satte oss i solskenet på piazzan framför Johanneskyrkan.

Sedan gick vi en promenad genom Pildammsparken på väg hem till morfar. Det blev ett stopp på en lekplats. Oskar fick kontakt med en annan pojke och de sprang runt på lekplatsen en stund tills Oskar blev alldeles förtvivlad. Det visade sig att han inte alls ville bli jagad av den andra pojken, som inte var så trevlig, när allt kom omkring. Jag såg honom vid ett tillfälle måtta en spark mot både Gustav och Oskar. Inte underligt att Oskar inte ville ha med honom att göra.

Hemma hos morfar åt vi lunch, innan det var dags för oss att styra kosan hem mot Lund. Min ryggsäck var ordentligt tung på vägen tillbaka, eftersom jag hade morfars våffeljärn, modell äldre, i den.